Tisdag klocka nio satt jag i alla fall på Berns för att lyssna till Li Edelkoort och hennes som vanligt väldigt inspirerande föreläsning om vår och sommar 2015. Hennes utgångspunkt och namn på säsongen är GATHERINGS. Vi måste nu när den värsta ekonomiska krisen börjar ge med sig, samla ihop oss och tillsammans börja laga samhället, mend the society. Efter de tuffa åren då vi stängt in oss i oss själva, blivit egocentriska, rentav egoistiska och aggressiva i vår attityd mot våra medmänniskor, behöver vi gå samman, ha roligt och bygga upp oss och samhället igen, snabbt sammanfattat.
Hon sa också att om man läser av de textilier som finns på marknaden kan man läsa av samhällsklimatet, men då tror jag man måste man var en textilmänniska för att kunna läsa rätt. Hennes ledord var: DRAPED, PLEATED, LAYERED, FACETED, STRUCTURED, FRILLED, RIBBONED, STITCHED, WRAPPED, CRAFTED, HAND WOVEN, FLOWERED, EMBROIDERED, TARNISHED, DECAYED, PAINTED, VEILED, DISGUISED. Alla dessa ord beskrevs med vackra bilder och ord och därefter fördjupade hon sig i de olika material som hon tror på så som linne, tvättat linne, tvättat stelt siden, grövre strukturer såväl som voiler, jacuarder med små geometriska runda figurer, volumiösa, lite "svampliga" tyger, tunna material i lager på lager, övermålade, handmålade, förstörda ytor, broderier och applikationer av alla slag, enkla, arty med handgjord känsla likväl som blommande sydamerikanska broderade och applicerade ytor. Helt enkelt väldigt mycket känsla i materialen.
Färgpaletten ljusare och lättare med klarare färger än på länge, men fortfarande finns sköna och dova neutraler som kontraster i vissa teman och indigo finns med. Som vanligt fick man en lite pärm med ledorden och en vacker bild för varje tema plus en sammanfattning på varje sida.
Hon avslutade del ett med att betona att det bara är EN trend som hon presenterar och det handlar om ett vackert, mjukt och icke-aggressivt mode.
Jag tycker dock inte om Nordiska museets byggnad. Det är för mycket luft och för pampigt och kallt och akustiken är hemsk.
Hungern stillades med god tomatsoppa på Blå Porten innan jag gick till Liljevalchs för att se Lena Cronqvists utställning med verk från 1994 och framåt. Jag tycker hon är spännande men har inte precis följt henne. Hörde dock ett radioprogram med och om henne för några veckor sedan så jag hade lite mer koll på henne än innan. Jag trodde dock inte jag skulle bli så berörd som jag blev. Kom precis till en visning som jag följde med och sen när jag gick runt tyckte jag många av verken öppnade sig för mig och även att hon gav vinkar till sina egna olika perioder och teman i verk från andra perioder. Och hennes skulpturer är både sköra, starka och rörande. Jag blev både tårögd och glad och förundrad om vartannat.
Eftersom jag nu verkligen var igång och mitt tåg var ombokat till avgången en timma senare drog jag vidare till Moderna Museet för att titta på Cindy Shermans utställning. Även den var väldigt bra. Storslagen, intim, personlig och lätt äcklig och samtidigt riktigt bra hängd. Man fick känslan av att gå runt på ett mäktigt stort konstmuseum med blandade verk från olika epoker. Alla stora bilder i mättade färger var så proffsigt utförda att jag även imponerades av kvaliten på själva hantverket. Jag tycker man känner instinktivt att det är bra när man får se en riktigt stor konstnär. Det är inte bara för att en "kulturelit" pratar om och skriver om hennes verk, som det är intressant, utan även en konstamatör som jag känner verkligen stor respekt för och njuter av att se hennes bilder.
Sammanfattningsvis en lång men givande dag som avslutades med ytterligare en seg tågresa hemåt med mer förseningar innan jag återigen kom hem halv tolv på kvällen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar