Man kan alltid fixa ett fastlagsris

Ja, hinner eller orkar man inte vara så kreativ och verksam kan man såhär års klä några grenar och bli lite glad åt det. I år tyckte dottern vi skulle ta bort de starkt orange fjädrarna och jag föreslog att vi skulle skaffa vita och ljusgrå att komplettera med. Vi hittade vita och fick kompromissa och köpa bruna då vi inte fann några grå på söndag eftermiddag på stan. Jag hade några små prickiga fjädrar kvar sen tidigare så jag fixade ihop lite vitt, brunt och fläckigt och sen var det bara att snurra dit dem. Välkommen våren!

Mer sälta än sötma denna gång

Från att för mig ha framstått som en rufflig rumlare och en stenad Stoneare har Keith Richards trätt fram som en passionerad musiker och kompositör och dessutom är han en inspirerande berättare. Så mycket minnen och historier han har att delge. Jag har inte hunnit mer än till mitten av sextiotalet i hans självbiografi Livet, så de värsta drog-åren har inte börja ännu, men det är underbart att gå tillbaks i tiden och få ta del av hans musikliska rötter och hans analyser av musik och musiker. Jag tycker han är insiktsfull och oftast väldigt vänlig i sina skildringar av människor han mött och respekterat. Jag läser på bussen till och från Borås och kan knappt släppa den ens när jag är hemma. Kul med en sån överraskning och nog kan man förstå hans attraktionskraft när man ser bokens baksida. Även en åldrad rockare är cool.

Sött som socker...

...sehär vad jag vann igår kväll i Lapphexornas lotteri. Temat vår kändes väldigt tydligt när jag senare på kvällen stuvade runt med tygerna på köksbordets grönrosa ripslöpare bredvid den multifärgade tulpanbuketten. Jag var dock tvungen att "salta" lite enligt mitt recept att alla mönster och klara färger mår bra av lite svart-vit geometri som ger form och stramhet till det vilt blommande och längtansfullt färgglada. Fas ett klar...nu återstår bara resten, och det är där jag är svag; att få det skuret och sytt, och sen få det helt klart. Återkommer senare om detta.