Ibland känns det bra att vara något av en samlare. När jag förra hösten inte hade ett enda schysst ytterplagg och inte hittade något som kändes rätt i butikerna heller, visste jag inte riktigt vad jag skulle göra. Då kom jag på att jag kunde ta en rätt okej gammal Replay-rock från tidigt 90-tal med futtig och tunn krage, och kombinera den med den avtagbara fårpälskragen från en urvuxen Chevignon-skinnjacka som bara hängt i garderoben i en himla massa år. Simsalabim med några knappar och stygn så fick jag mig en rätt cool herrig rock som både värmer och står emot regn. I går kväll kapitulerade jag för höstkylan och plockade fram den ur garderoben. Jag känner att den kommer att rädda mig även denna vintersäsongen.
Apropå gamla fynd så tog jag häromkvällen fram en låda med mina samlingar av artiklar och bilder från 80-talet. Jag gick igenom alla dammodebilder och artiklar och det var riktigt intressant att se vad jag hade sparat. Eftersom jag under hösten genom Nordisk Designskola arbetat mig in i modevärlden igen, har det känts viktigt att tänka tillbaks och försöka analysera min stil och vad jag går igång på klädmässigt och stilmässigt. Det har ju de senaste åren funnits en del 80-talsinfluenser i modet och 80-talet var verkligen en tid med ett mycket speciellt mode, men allt var inte breda axlar och starka färger, pumps och skipants. framför allt under den andra halvan, och kanske mer internationellt fanns det en vurm för vackert maskulint skräddat med feminina linjer. Designer som Yohji Yamamoto, Comme des Garcons, Gomeo Gigli och Sybilla gjorde fantastiska kläder och det fanns många andra som också jobbade väldigt fint! Jag blev nästan lyrisk när jag såg vad jag sparat, för mycket av det känns väldigt rätt även nu. Just i höst visas mycket herrskor för dam och det verkar ha varit en stark trend ungefär 1987 och 1988 också. Jag såg också tydligt att den stil jag fortfarande är väldigt förtjust i, var min redan då. En viss vurm för feminina plagg med 50-talskänsla mixat med en mer "cool" maskulint ren stil, där färger och nyanser är mer nedtonade. Dock inget enda plagg i närheten av någon "business-look" eller "city-look". Jag skulle kunna fortsätta trassla in mig i lång resonemang om detta och jag inser att mitt intresse för kläder och stil aldrig kommer att avta. Det har snarare kommit tillbaks med ny styrka de senaste två åren och nu när jag jobbar med designelever känner jag hur jag går igång med full kraft när vi kommer in på detta outtömliga och spännande ämne.
